Hållbarometern
Det är viktigt att engagera väljarna och nå ett högt valdeltagande för att upprätthålla den lokala demokratin. Ett högt valdeltagande ger de valda ett starkare mandat som folkets företrädare. Det finns dock betydande skillnader i valdeltagande mellan det valdistrikt som har högst respektive lägst valdeltagande. Unga, utrikes födda och personer med låg inkomst och kort utbildning röstar i lägre utsträckning än andra. Resultatet blir ett demokratiskt underskott.
Valdistrikt med lägst valdeltagande
Mål 10 Minskad ojämlikhet
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Lerum |
2014 |
78,5 |
|
1 |
Lerum |
2018 |
81,7 |
|
2 |
Lerum |
2022 |
76,1 |
|
3 |
Västra götalands läns kommuner (ovägt medel) |
2014 |
72,3 |
|
4 |
Västra götalands läns kommuner (ovägt medel) |
2018 |
73,6 |
|
5 |
Västra götalands läns kommuner (ovägt medel) |
2022 |
67,6 |
|
6 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2014 |
68,1 |
|
7 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2018 |
69,4 |
|
8 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2022 |
62,3 |
|
9 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2014 |
71,8 |
|
10 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2018 |
72,7 |
|
11 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2022 |
66,5 |
Datakälla: Valmyndigheten och SCB
Kommentar
Även i det valdistrikt som har lägst valdeltagande är valdeltagandet relativt högt i Lerums kommun. Det valdistrikt med högst valdeltagande hade i senaste valet 92,1 procent, och det med lägst hade i senaste valet 76,1 procent. Det ger en differens på 16 procentenheter, vilket är nära mediandifferensen för kommuner i Sverige.