Hållbarometern
Sverige ska ha en högskola av hög kvalitet som når människor under hela livet och i hela landet.
Invånare med eftergymnasial utbildning
Mål 4 God utbildning för alla
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Riket |
2008 |
36,8 |
|
1 |
Riket |
2009 |
37,5 |
|
2 |
Riket |
2010 |
38,3 |
|
3 |
Riket |
2011 |
39,1 |
|
4 |
Riket |
2012 |
39,8 |
|
5 |
Riket |
2013 |
40,4 |
|
6 |
Riket |
2014 |
41,0 |
|
7 |
Riket |
2015 |
41,5 |
|
8 |
Riket |
2016 |
42,0 |
|
9 |
Riket |
2017 |
42,5 |
|
10 |
Riket |
2018 |
43,2 |
|
11 |
Riket |
2019 |
43,8 |
|
12 |
Riket |
2020 |
44,4 |
|
13 |
Riket |
2021 |
45,1 |
|
14 |
Riket |
2022 |
46,2 |
Datakälla: SCB
Kommentar
Att ha eftergymnasial utbildning blir mer och mer vanligt i kommunen, och har ökat från runt 30 procent vid början av 2000-talet till över 50 procent idag. Den största ökningen har skett bland kvinnor där över 60 procent av kvinnorna i Lerum har vidareutbildat sig på högskola. Det är större andel lerumbor som har eftergymnasial utbildning än svenskar totalt.
Om statistiken
Eftergymnasial utbildning innefattar utbildningar som är kortare än tre år, längre än tre år och forskarutbildning.