Hållbarometern
Sverige är ett av de länder som använder mest energi per person i världen. Förutom att använda förnybara bränslen istället för fossila för vår energi behöver vi också effektivisera energianvändningen. Det kan uppnås genom tekniska åtgärder och genom beteendeförändringar.
Slutanvändning av energi per invånare
Mål 7 Hållbar energi för alla
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (MWh/inv) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Lerum |
2009 |
8,5 |
|
1 |
Lerum |
2010 |
10,9 |
|
2 |
Lerum |
2012 |
9,1 |
|
3 |
Lerum |
2013 |
8,8 |
|
4 |
Lerum |
2014 |
8,0 |
|
5 |
Lerum |
2015 |
14,9 |
|
6 |
Lerum |
2016 |
15,4 |
|
7 |
Lerum |
2017 |
15,3 |
|
8 |
Lerum |
2018 |
15,4 |
|
9 |
Lerum |
2019 |
13,7 |
|
10 |
Lerum |
2021 |
14,1 |
|
11 |
Lerum |
2022 |
12,4 |
|
12 |
Västra götalands läns kommuner (ovägt medel) |
2009 |
52,6 |
|
13 |
Västra götalands läns kommuner (ovägt medel) |
2010 |
43,2 |
|
14 |
Västra götalands läns kommuner (ovägt medel) |
2011 |
40,0 |
|
15 |
Västra götalands läns kommuner (ovägt medel) |
2012 |
46,7 |
|
16 |
Västra götalands läns kommuner (ovägt medel) |
2013 |
45,3 |
|
17 |
Västra götalands läns kommuner (ovägt medel) |
2014 |
45,3 |
|
18 |
Västra götalands läns kommuner (ovägt medel) |
2015 |
45,5 |
|
19 |
Västra götalands läns kommuner (ovägt medel) |
2016 |
32,4 |
|
20 |
Västra götalands läns kommuner (ovägt medel) |
2017 |
38,0 |
|
21 |
Västra götalands läns kommuner (ovägt medel) |
2018 |
36,1 |
|
22 |
Västra götalands läns kommuner (ovägt medel) |
2019 |
40,2 |
|
23 |
Västra götalands läns kommuner (ovägt medel) |
2020 |
40,4 |
|
24 |
Västra götalands läns kommuner (ovägt medel) |
2021 |
45,6 |
|
25 |
Västra götalands läns kommuner (ovägt medel) |
2022 |
42,6 |
|
26 |
Riket |
2009 |
40,7 |
|
27 |
Riket |
2012 |
41,7 |
|
28 |
Riket |
2013 |
40,4 |
|
29 |
Riket |
2014 |
39,5 |
|
30 |
Riket |
2015 |
38,9 |
|
31 |
Riket |
2016 |
39,6 |
|
32 |
Riket |
2017 |
39,1 |
|
33 |
Riket |
2018 |
38,3 |
|
34 |
Riket |
2019 |
37,9 |
|
35 |
Riket |
2020 |
35,1 |
|
36 |
Riket |
2021 |
37,6 |
|
37 |
Riket |
2022 |
36,7 |
|
38 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2009 |
29,8 |
|
39 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2010 |
35,7 |
|
40 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2011 |
32,2 |
|
41 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2012 |
26,2 |
|
42 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2013 |
27,0 |
|
43 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2014 |
26,0 |
|
44 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2015 |
26,9 |
|
45 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2016 |
20,2 |
|
46 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2017 |
26,7 |
|
47 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2018 |
27,8 |
|
48 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2019 |
19,0 |
|
49 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2020 |
18,1 |
|
50 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2021 |
19,2 |
|
51 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2022 |
22,4 |
Datakälla: Energimyndigheten och SCB
Kommentar
Energianvändningen per invånare har ökat i Lerums kommun sedan 2009. Framförallt är det energianvändningen i småhus som har ökat markant, och nu står för den största delen av energianvändningen. Energianvändning inom transporter har legat på ungefär samma nivå sedan 2009 och står för den näst största delen av energianvändningen. Uppgifterna för 2020 för Lerums kommun är sekretessbelagda.
Om statistiken
I denna indikator mäts total slutanvändning av energi som sker inom kommunens gränser räknat per invånare.