Hållbarometern
Medellivslängden används ofta som ett sammanfattande nyckeltal för hälsoläget i befolkningen, och är ett vardagligt uttryck för den fullständiga benämningen återstående förväntad medellivslängd. I Sverige har männens livslängd ökat mer än kvinnornas sedan slutet av 1970-talet.
Medellivslängd kvinnor
Mål 3 Hälsa och välbefinnande
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (år) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Riket |
2015 |
83,8 |
|
1 |
Riket |
2016 |
83,9 |
|
2 |
Riket |
2017 |
84,0 |
|
3 |
Riket |
2018 |
84,1 |
|
4 |
Riket |
2019 |
84,2 |
|
5 |
Riket |
2020 |
84,3 |
|
6 |
Riket |
2021 |
84,4 |
|
7 |
Riket |
2022 |
84,6 |
|
8 |
Riket |
2023 |
84,7 |
Datakälla: SCB
Kommentar
Medellivslängden för kvinnor i Lerum är 85,7 år, vilket är en ökning sedan början av 2000-talet då den låg under 84 år. Medellivslängden för kvinnor i kommunen är också högre än för Sverige som helhet, och andra kommuner i länet. Kvinnor har högre medellivslängd än män.
Om statistiken
Medellivslängden i ett geografiskt område utvecklas på mycket lång sikt, och redovisas som rullande femårs-medelvärden för den vid födelsen förväntade återstående medellivslängden. Särskilt för mindre kommuner är det viktigt att studera utvecklingen över några år, eftersom det finns en viss osäkerhet i värdena för enskilda år.