Medellivslängd är ett vardagligt uttryck för indikatorn vars fullständiga benämning är återstående förväntad medellivslängd. I Sverige har männens livslängd ökat mer än kvinnornas sedan slutet av 1970-talet. Målet är att till 2030 minska det antal människor som dör i förtid genom förebyggande insatser och behandling.
Indikatorn mäter överlevnaden för män i alla åldrar under ett speciellt år eller en period.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (år) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Riket |
2015 |
80,1 |
|
1 |
Riket |
2016 |
80,2 |
|
2 |
Riket |
2017 |
80,4 |
|
3 |
Riket |
2018 |
80,6 |
|
4 |
Riket |
2019 |
80,8 |
|
5 |
Riket |
2020 |
80,8 |
|
6 |
Riket |
2021 |
80,9 |
|
7 |
Riket |
2022 |
81,0 |
|
8 |
Riket |
2023 |
81,2 |
Medellivslängden för män i Lerum är 82,4 år, vilket är en ökning sedan början av 2000-talet då den låg under 80 år. Medellivslängden för män i kommunen är också högre än för Sverige som helhet, och andra kommuner i länet. Kvinnor har högre medellivslängd än män.
Medellivslängden i ett geografiskt område utvecklas på mycket lång sikt, och redovisas som rullande femårs-medelvärden för den vid födelsen förväntade återstående medellivslängden. Särskilt för mindre kommuner är det viktigt att studera utvecklingen över några år, eftersom det finns en viss osäkerhet i värdena för enskilda år.
Hållbarometern