Gå direkt till sidans innehåll

Psykiskt välbefinnande

Symbolen för målet hälsa och välbefinnande
Mål 3 Hälsa och välbefinnande
Indikator SDG.3.4

Psykiskt välbefinnande utgör den positiva dimensionen av begreppet psykisk hälsa och handlar inte enbart om frånvaro av sjukdom eller besvär, utan om ett tillstånd som omfattar både välbefinnande och funktionsförmåga.

Andel som fått utfallet gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)

0

Män

2020

90

1

Män

2021

89

2

Män

2022

86,8

3

Kvinnor

2020

87

4

Kvinnor

2021

87

5

Kvinnor

2022

85,4

6

Riket

2020

86

7

Riket

2021

86

8

Riket

2022

86,1

9

Totalt

2020

89

10

Totalt

2021

88

11

Totalt

2022

86,1

Datakälla: Folkhälsomyndigheten

Kommentar

Totalt uppger 86 procent av lerumborna att svar som visar på att de överlag har ett gott psykiskt välbefinnande, vilket är samma andel som för Sverige som helhet. Tidigare år när frågan varit med i enkäten har Lerum fått högre andel än Sverige, det vill säga andelen som bedöms ha gott psykiskt välbefinnande utifrån hur de svarat har minskat i kommunen. En högre andel män än kvinnor bedöms ha gott psykiskt välbefinnande.

Om statistiken

Utfallet baseras på instrumentet Short Warwick Edinbourgh Mental Well-being Scale (SWEMWBS) där den svarande får ta ställning till en rad påståenden om de senaste 2 veckorna. Påståendena är: "Jag har haft en positiv syn på framtiden", "Jag har känt att jag har varit till nytta", "Jag har känt mig lugn", "Jag har hanterat problem på ett bra sätt", "Jag har tänkt på ett klart sätt", "Jag har känt mig nära andra människor", "Jag har själv kunnat bestämma mig om saker och ting", utifrån detta tas ett samlat mått på psykiskt välbefinnande fram. Man ska vara lite försiktig med att tolka de kommunala resultateten ifrån enkäter som främst sammanställs för nationell nivå då urvalet svarande kan vara väldigt litet på kommunal nivå.

Uppdaterad: 2023-04-20