Hållbarometern
Bostadsbrist medför negativa samhällsekonomiska konsekvenser. Studier visar exempelvis att negativa hälsoeffekter samvarierar med trångboddhet enligt norm 2 och att barns skolresultat också påverkas negativt.
Trångboddhet i flerbostadshus
Mål 11 Hållbara städer och samhällen
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Riket |
2012 |
16,3 |
|
1 |
Riket |
2013 |
17,0 |
|
2 |
Riket |
2014 |
17,3 |
|
3 |
Riket |
2015 |
17,5 |
|
4 |
Riket |
2016 |
18,1 |
|
5 |
Riket |
2017 |
18,4 |
|
6 |
Riket |
2018 |
18,5 |
|
7 |
Riket |
2019 |
18,3 |
|
8 |
Riket |
2020 |
17,4 |
|
9 |
Riket |
2021 |
16,9 |
|
10 |
Riket |
2022 |
16,6 |
Datakälla: SCB
Kommentar
Även om trångboddheten är relativt låg i Lerums kommun, lägre än genomsnittet för pendlingskommuner nära en storstad och Västra Götalands läns kommuner, och ännu lägre än i riket som helhet, så har problemet ökat något sedan 2012. Trångboddheten var som högst år 2018 och har sedan dess minskat i kommunen, så en positiv trend har uppmätts på senare tid.
Om statistiken
Med trångboddhet enligt norm 2 menas att det bor fler än två personer per rum. Kök och vardagsrum räknas ej in och två vuxna personer som är gifta eller sammanboende bedöms inte heller vara trångbodda om de har ett gemensamt sovrum. Det betyder till exempel att ett hushåll som består av två vuxna och två barn är trångbodda i en tvårumslägenhet men inte i en trerumslägenhet enligt norm 2. Indikatorn exkluderar specialbostäder såsom studentbostäder, bostäder för äldre eller funktionshindrade.