Gå direkt till sidans innehåll

Utsläpp av kväveoxider totalt

Symbolen för målet hållbara städer
Mål 11 Hållbara städer och samhällen
Indikator SDG. 11. 4

NOx är samlingsnamn för luftföroreningar i form av kväveoxid och kvävedioxid. Utsläpp av NOx uppstår vid förbränning i höga temperaturer och är starkt kopplat till användningen av motordrivna fordon såsom bilar, sjöfart och arbetsmaskiner men uppstår exempelvis också vid energiproduktion.

Biltrafiken är den största källan i de flesta tätorter. Kväveoxider är giftiga och bidrar till ozonbildning samt organiska föroreningar som leder till övergödning och försurning av skog, mark och vatten. De har även negativ påverkan på våra andningsorgan.

Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx) totalt

Rad-id Mätområde Datum Värde (kg)

0

Totalt

1990

701330

1

Totalt

2000

526625

2

Totalt

2005

430947

3

Totalt

2010

363364

4

Totalt

2015

333117

5

Totalt

2016

328451

6

Totalt

2017

266366

7

Totalt

2018

268949

8

Totalt

2019

245079

9

Totalt

2020

216991

10

Totalt

2021

208890

11

Totalt

2022

199099

12

Industri

1990

5421

13

Industri

2000

5150

14

Industri

2005

359

15

Industri

2010

536

16

Industri

2015

1860

17

Industri

2016

609

18

Industri

2017

1315

19

Industri

2018

1272

20

Industri

2019

126

21

Industri

2020

104

22

Industri

2021

1376

23

Industri

2022

934

24

Transporter

1990

560178

25

Transporter

2000

414093

26

Transporter

2005

342299

27

Transporter

2010

285446

28

Transporter

2015

259648

29

Transporter

2016

253347

30

Transporter

2017

194382

31

Transporter

2018

198029

32

Transporter

2019

175598

33

Transporter

2020

151700

34

Transporter

2021

141065

35

Transporter

2022

133480

36

Arbetsmaskiner

1990

69780

37

Arbetsmaskiner

2000

58343

38

Arbetsmaskiner

2005

45063

39

Arbetsmaskiner

2010

34926

40

Arbetsmaskiner

2015

28994

41

Arbetsmaskiner

2016

29284

42

Arbetsmaskiner

2017

27199

43

Arbetsmaskiner

2018

26419

44

Arbetsmaskiner

2019

26646

45

Arbetsmaskiner

2020

24746

46

Arbetsmaskiner

2021

24074

47

Arbetsmaskiner

2022

22649

48

Jordbruk

1990

13587

49

Jordbruk

2000

12384

50

Jordbruk

2005

10277

51

Jordbruk

2010

9231

52

Jordbruk

2015

10155

53

Jordbruk

2016

10033

54

Jordbruk

2017

10502

55

Jordbruk

2018

10283

56

Jordbruk

2019

10231

57

Jordbruk

2020

11161

58

Jordbruk

2021

11113

59

Jordbruk

2022

10810

60

Egen uppvärmning

1990

46125

61

Egen uppvärmning

2000

25218

62

Egen uppvärmning

2005

19007

63

Egen uppvärmning

2010

16196

64

Egen uppvärmning

2015

13306

65

Egen uppvärmning

2016

13608

66

Egen uppvärmning

2017

13603

67

Egen uppvärmning

2018

11971

68

Egen uppvärmning

2019

11667

69

Egen uppvärmning

2020

11478

70

Egen uppvärmning

2021

11693

71

Egen uppvärmning

2022

11721

72

El och fjärrvärme

1990

380

73

El och fjärrvärme

2000

3734

74

El och fjärrvärme

2005

5617

75

El och fjärrvärme

2010

10126

76

El och fjärrvärme

2015

10805

77

El och fjärrvärme

2016

11750

78

El och fjärrvärme

2017

11070

79

El och fjärrvärme

2018

12094

80

El och fjärrvärme

2019

12285

81

El och fjärrvärme

2020

12300

82

El och fjärrvärme

2021

13292

83

El och fjärrvärme

2022

12550

84

Utrikes transporter

1990

0

85

Utrikes transporter

2000

0

86

Utrikes transporter

2005

0

87

Utrikes transporter

2010

0

88

Utrikes transporter

2015

0

89

Utrikes transporter

2016

0

90

Utrikes transporter

2017

0

91

Utrikes transporter

2018

0

92

Utrikes transporter

2019

0

93

Utrikes transporter

2020

0

94

Utrikes transporter

2021

0

95

Avfall

1990

2

96

Produktanvändning

1990

0

97

Avfall

2000

2

98

Produktanvändning

2000

0

99

Produktanvändning

2005

0

100

Avfall

2005

2

101

Produktanvändning

2010

0

102

Avfall

2010

2

103

Produktanvändning

2015

0

104

Avfall

2015

3

105

Avfall

2016

4

106

Produktanvändning

2016

0

107

Avfall

2017

2

108

Produktanvändning

2017

0

109

Produktanvändning

2018

0

110

Avfall

2018

2

111

Produktanvändning

2019

0

112

Avfall

2019

2

113

Avfall

2020

3

114

Produktanvändning

2020

0

115

Avfall

2021

4

116

Produktanvändning

2021

0

117

Produktanvändning

2022

0

118

Avfall

2022

3

Datakälla: Nationella emissionsdatabasen

Kommentar

I hela Sverige har utsläppen av kväveoxider minskat över åren, och så även i Lerums kommun. Som väntat kommer den största delen av utsläppen från transportsektorn, men utsläppen från den sektorn har också minskat markant.

Om statistiken

Indikatorn visar totala emissioner av kväveoxider (NOx) avseende utsläppet från samtliga sektorer inom det geografiska området.

Uppdaterad: 2024-10-14